I går hade jag utvecklingssamtal med en av mina elever. Ett delmål i SO handlar om omvärldsuppfattning. I den måluppfyllelse vi lärare har skrivit står följande:
Du skall
"Känna till ditt område, vilken adress du har, vilket telefonnummer du har, vilken stadsdel du bor i samt vilken stad du bor i."
Vi har abetat tematiskt med dessa frågor och nästan alla elever kan sin adress, vilken stadsdel samt vilken stad de bor i. Telefonnummret däremot har varit svårare att lära sig utantill. Många svarar -Ja men jag har ju mobil, där finns alla nummer jag behöver. I går uppkom samma diskussion igen som fortlöpte på följande vis
 |
| All sizes by s.alt CC BY-NC-ND 2.0 |
-Nej jag kan de två första och det sista siffrorna
-Då får vi öva på på de som sitter i mitten också, för det är bra att kunna sitt telefonnummer (pappa)
-Varför tror du att du att det kan vara bra att kunna sitt telefonnummer utantill?
-Jag vet inte? -Om du tappar bort mamma och pappa, exempelvis på stan, kan det inte vara bra då?
- Jag har ju mobil jö!
-Men om du inte har din mobil med dig, är det inte bra att kunna ringa hem då?
-Mäh, då letar jag upp en dator och söker reda på mammas nummer!
Snacka om svar på tal!
En digitalt kompetent 8 åring sitter framför mig med nya lösningar. Dags att se över målet med telefonnummret!
Omvärldsuppfattning var ordet sa Bill, världsuppfattningsomvärld sa Bull!
Hej Anna-Lena!
SvaraRaderaVad roligt att få ta del av en riktig konversation på det här sättet.
Jag har också kämpat med att motivera barn till att lära sig telefonnummer utantill. För att inte tala om postnummer! Det är väldigt sällan barn behöver skriva sin adress nuförtiden.
Hur många av eleverna i förskoleklass har en egen mobil?
Tack för att du delar!